Tisdag kväll var vi bjudna till Samuel och Tesfaie Nigusu. Samuel har varit fadderbarn och fått sin uppväxt och sina studier bekostade. Eftersom utbildning bekostas också för syskon så har Tesfaie fått studera. Bröderna har bra jobb och har kunnat köpa sig ett hem. De är väldigt trevliga och gästvänliga. Deras mor var där och kokade maten. Bara att konstatera än en gång, tack vare pengar från faddrar har dessa två fått ett bra liv.

Idag, på vår sista dag i Dessie, har vi fått uppleva en hel del. Här är Karin och jag med synodens president, Kees Mologeta. Han har tagit hjärtligt emot oss och förklarade idag en massa om Mekane Yesus kyrkan.

På eftermiddagen besökte vi några hem där fadderbarn bor. Här är två bröder med nallar som vi gett dem. De bor med sin mamma i ett litet men rent hem. Våra hjärtan smälte när vi såg glädjen i deras ögon över de små gåvor vi hade att ge dem.

Ett annat hem, en 10 årig pojke som bor hos gamla mormor och morfar. Samma pojke som jag lekte med i lördags. Det är fint att det finns en mormor som kan ta hand om barnen om föräldrarna dör, någon som har koppling till föräldrarna och barnens ursprung. Vi vill så gärna hjälpa när vi ser fattigdom och svårigheter. Gud som ser alla vi lämnar dem i ditt beskydd.

En sista blick på detta natursköna land som är en så stor kontrast mellan naturens skönhet och de vackra människorna, till fattigdom, misär och allt smuts som finns här. Etiopien och Etiopierna kommer att stanna i våra hjärtan . Tack alla som gjort vår resa trygg, fin och oförglömlig. Tack till er alla som följt bloggen. Gud med er!

Slut från Dessie, Lotte och Karin.

1.Herre du har anförtrott, oss en uppgift i din kyrka. Lär oss bruka det vi fått, så det växer till i styrka. Låt oss gå med öppna händer, till de uppdrag du oss sänder.

2.Jesus hjälp oss finna tid för det som vi nu skall göra. I vår brådska skapa frid. När du kallar låt oss höra. Låt oss i din kärlek vandra, lär oss lita på varandra.

3.Låt oss känna att vi har samma mål och samma längtan. Och när vi nu ansvar tar, låt det ske med hoppfylld väntan. Var med oss när vi planerar, gör beslut och diskuterar

4. I detaljer drunknar vi och förlorar perspektivet. Låt oss inte gå förbi det väsentliga i livet. Hjälp oss att bedöma riktigt vad vi, Gud, skall anse viktigt.

5.När vi inte orkar mer ansvar och bekymmer bära, då vet vi att du oss ger nya krafter, är oss nära. Tack att du oss väg bereder och med ordet kyrkan leder.

Psalm 249